Likviditetsrisker
Finansierings- och likviditetsrisker definieras som risken att ej kunna möta betalningsåtaganden som ett resultat av otillräcklig likviditet eller svårigheter att få extern finansiering. Internbanken ansvarar för extern upplåning och externa placeringar. ASSA ABLOY strävar efter att vid varje tillfälle ha tillgång till kortsiktiga såväl som långsiktiga låneutrymmen. Tillgängliga låneramar bör inkludera en reserv (medel som är tillgängliga men som inte används) motsvarande 10 procent av koncernens omsättning.
Förfallostruktur
Kolumnen "Löptid" i tabellen "Extern finansiering/nettoskuld" nedan visar att förfallotidpunkterna inte är koncentrerade till ett kortsiktigt perspektiv. Om det finns många transaktioner med olika förfallotid beräknas löptiden enligt ett vägt medelvärde. Vid årets slut var den genomsnittliga löptiden, exklusive pensionsskulder, 35 månader vilket är högre än 2004 (14 månader) på grund av att det under andra kvartalet genomfördes en refinansiering i form av en så kallad private placement i USA som uppgick till 330 MUSD. Lånet består av fem delar med löptid på mellan sju och femton år.
Rating
Institut Kortsiktigt Långsiktigt Utsikt
Standard & Poor's A2 A – Stabil
Moody's P2 n/a Stabil
Båda institutens ratings är oförändrade sedan föregående år.
Kreditrisker
Finansiell riskhantering exponerar ASSA ABLOY för vissa motpartsrisker. Denna exponering uppstår bland annat genom placering av överskottslikviditet, genom kundfordringar samt genom skuldebrev och derivatinstrument.
ASSA ABLOYs policy är att minimera den potentiella kreditrisken för överskottslikviditet genom att inte ha några medel på bankkonton och genom att använda kassaflöde från dotterbolagen för att amortera på koncernens lån. Detta hanteras främst via så kallade cash pools som inrättats av internbanken. Cirka 80 procent av koncernens försäljning reglerades via cash pools under 2005. Koncernen kan dock kortsiktigt placera överskottslikviditet i bank för att matcha upplåningen.
Extern finansiering / nettoskuld (miljoner)
          Redovisat              
    Belopp     värde Marknads-   Ränte- Genomsnittlig
Kreditramar   SEK   Löptid SEK   Valuta Belopp värde, SEK   swap räntebindningstid
Private Placement Program låneprogram 636   Maj-2012 634   USD 80 634   Ja* Binds halvårsvis
Private Placement Program låneprogram 636   Maj-2015 641   USD 80 641   Ja* Binds halvårsvis
Private Placement Program låneprogram 397   Apr-2017 397   USD 50 397   Nej Binds kvartalsvis
Private Placement Program låneprogram 397   Maj-2017 397   USD 50 400   Nej 11,5 år
Private Placement Program låneprogram 556   Maj-2020 556   USD 70 559   Nej 14,5 år
Incentive Program låneprogram 943   Jun-2009 943   EUR 100 943   Nej Binds kvartalsvis
Övriga långfristiga                        
räntebärande lån   158   n/a 158 161      
Totala långfristiga lån   3 723     3 726 3 735      
EMTN Program låneprogram 14 143   Dec-2006 2 829   EUR 300 2 828   Ja* 5 månader
Global CP Program låneprogram 7 948   n/a 1 302   USD 180 1 311   Nej 15 dagar
Swedish CP Program låneprogram 5 000   n/a 399   SEK 599 400   Nej 16 dagar
Nordic MTN Program låneprogram 1 414   Jun-2006 943   EUR 100 943   Nej Binds kvartalsvis
Incentive Program låneprogram 943   Nov-2006 943   EUR 100 943   Nej Binds kvartalsvis
Banklån kreditlöften 477   Feb-2006 477   USD 60 477   Ja* 1 månad
Banklån kreditlöften 536   Feb-2006 536   EUR 59 536   Nej 1 månad
Övriga kortfristiga                        
räntebärande lån   208     208 210      
Checkkredit med mera   1 223   n/a 272 272      
Totala kortfristiga lån   31 892     7 909 7 920      
Multi-Currency RF kreditlöften 9 429   Dec-2010 0       0      
Totala kreditramar   45 044     11 635 11 655      
Likvida medel     –958 –958      
Långfristiga räntebärande placeringar     –71 –71      
Pensionsförpliktelser     1 634 1 634      
Nettoskuld     12 240 12 260      
* Säkringsredovisning.
För att motpartsriskerna ska kunna begränsas fördelas derivatinstrument mellan banker med utgångspunkt från de risknivåer som definieras i finanspolicyn.
Internbanken tecknar endast derivatkontrakt med banker som deltar i syndikerade krediter eller banker med kreditvärderingarna AAA och AA.
Ett ISDA-avtal (full nettning av transaktioner vid en parts underlåtenhet att fullfölja åtaganden) har ingåtts vad gäller räntederivat.
Kundfordringarna är spridda över ett stort antal kunder, vilket minskar kreditrisken.
Råvarurisker
Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (framför allt metaller) som används i tillverkningen. Hittills har koncernen i mycket begränsad utsträckning använt terminskontrakt för att säkra råvaruinköp.
Finansiella instrument och redovisningsprinciper
Finansiella derivatinstrument såsom valuta- och ränteterminer används i erforderlig utsträckning. Syftet med att använda derivatinstrument är begränsat till att reducera exponering mot finansiella risker. Derivatinstrument används ej i spekulativt syfte.
De positiva och negativa marknadsvärdena i tabellen nedan visar marknadsvärdena om instrumenten avslutades vid årsskiftet, baserat på tillgängliga marknadsvärden, och är desamma som de redovisade värdena i balansräkningen. Det nominella beloppet motsvarar kontraktens bruttovärde.
Utestående derivatinstrument per den 31 december (MSEK)
  Positivt Negativt Positivt Negativt  
  marknads- marknads- Nominellt marknads- marknads- Nominellt
Instrument värde 2005 värde 2005 värde 2005 värde 2004 värde 2004 värde 2004
Valutaterminer, upplåning 27 –40 8 417 63 –19 7 032
Valutaterminer, transaktionsexponering 7 –6 621 7 –26 452
Valutakorgsoption 7 572 13 504
Ränteswappar 2 –8 3 326 8 –88 4 823
Summa 43 –54 12 936 91 –133 12 811